Du vet hur det kan vara. Man sitter på en föreläsning, jobbmöte eller middag där en, ofta självutnämnd, auktoritet håller låda om något den verkar vara expert på. Och fastän att du kan tycka att något låter felaktigt eller motsägelsefullt så tar du dig inte för att avbryta och fråga hur hen menar. Det känns helt
enkelt som att alla de andra säkert har fattat och att det bara är du som inte riktigt hänger med.
Plural ignorans styr även ditt trista nyårsfirande
Men troligare är att hela den lyssnande församlingen har drabbats av "plural ignorans". Ett fenomen som innebär att individ inte fattar vad det babblas om, men du tror att alla andra gör det, och avstår därmed från att säga något.
Kan kännas igen ifrån bland annat sagan om Kejsarens nya kläder, där ju ingen törs säga att kejsaren är naken för att inte verka dum.
Samma fenomen sägs också ha bidragit till att hålla ihop det sovjetiska imperiet, eftersom alla trodde att de andra tyckte att det funkade bra (källa: Wikipedia), och otaliga nyårsfiranden där man under många år inte vågat säga ifrån att det är dags att hitta på något nytt i
stället för att sitta och gagga med samma folk år ut och år in fast detta var en tradition som skapades för 15 år sedan när barnen var små och vi alla var helt andra personer än de vi är nu, men man är för rädd att de andra ska ta illa upp för att våga säga något (källa: magkänsla) .
Gör alla en tjänst - räck upp handen!
Vart vill jag då komma med detta? Jo, om det är så att du, mot förmodan, skulle höra något som inte är kristallklart formulerat på någon av våra utbildningar. Var inte rädd för att räcka upp handen och ställ en fråga om det. Förmodligen sitter dina kurskamrater som lika stora frågetecken som du.
|
